Första försöket – och en väntan full av hopp
När Bus kom hem efter sitt första besök hos en hane började väntan. Redan tre dagar in i vecka tre började familjen kika efter tecken. Hade magen blivit lite rundare? Var hon inte lite lugnare än vanligt? Och hade spenarna, som de hört talas om, börjat ändra färg?
"Vi är dock väl medvetna om att man gärna vill se sådant", skrev matte Maria med ett leende.
Och visst är det så – i väntan på kattungar är det lätt att tolka varje blick, spinnande stund eller vilande ställning som ett tecken på dräktighet. Men sanningen är att det kan vara svårt att veta. Spenarna kan bli större och lite rosa runt dag 21, men inte alltid. En del katter blir mer tillgivna, sover mer eller äter annorlunda. Andra visar nästan inga tecken alls. Därför valde Maria att boka in ett ultraljud efter 28 dagar– det säkraste sättet att få svar. Resultatet? Inga ungar. En liten besvikelse – men också nya insikter.
"Vi var nog lite för ivriga"
Efteråt reflekterade Maria klokt. Bus var i höglöp, men kanske skulle de väntat en dag till innan parning. Dessutom var hon bara hos hanen i två dygn – en kort tid när rekommendationen ofta är 3–5 dagar för att ge katterna en chans att verkligen mötas.
Men Bus verkade inte trivas, och när uppfödaren antydde att även hanen tröttnat lite, bestämde de sig för att ta hem henne. "Lite harigt av oss, men vi är lite larviga med vår lilla prinsessa", skrev Maria. Och det är svårt att inte förstå. För Bus är inte vilken katt som helst😉
Nya chanser – med bengalhane och grannkattsdrama
Några veckor senare började något förändras – Bus var i löp igen! "Hon började visa tydliga tecken i helgen, och idag är hon i höglöp",skrev Maria glatt.
Den här gången är det en bengalhane som står redo, med en erfaren ägare och en plan som känns trygg för både Bus och familjen. Lärdomarna från förra gången finns med dvs att låta katterna bekanta sig i lugn och ro, inte stressa och framför allt – följa Bus signaler.
Men dramatiken lät inte vänta på sig.
Ett oväntat besök. En annan intressent dök upp – bokstavligt talat. En grannkatt höll Bus instängd under en altan i tio (!) timmar. Efter en insats med vatten, tålamod och god grannsamverkan lyckades Bus ta sig hem – med grannkatten hack i häl. Han har till och med väntat utanför huset hela natten.
Erfarenhet gör skillnad
Sofia, veterinär på Petson, har varit med hela vägen och svarat på frågor, lugnat nerver och delat med sig av råd:
"När det gäller parning är tajmingen viktig, men det är också relationen mellan katterna. Att låta dem träffas i god tid innan höglöpet klingar av kan göra stor skillnad – om katten känner sig trygg och inte blir stressad."
Och Maria håller med:
"Förra gången gick det lite för fort – men nu vet vi vad vi ska titta efter, och vi vågar ta det steg för steg. Den här gången känns det rätt på ett helt annat sätt."
En liten katt med ett stort team bakom sig
Oavsett hur det går den här gången är en sak säker: Bus är älskad. Med hela familjen engagerad – och halva grannskapet också, verkar det som – har hon alla förutsättningar att trivas.
Och vi på Petson följer förstås vidare med spänning.
Fortsättning följer…
Vill du läsa hur det hela började?
Klicka här för första delen i Bus berättelse
Del 1 Berättelsen om Bus väg mot Bus-ungar